Älta IP tillhör Stockholmsfotbollens vackraste arenor. Den ligger alldeles intill Ältasjön. Detta är också en plan vi har många fina minnen ifrån. Inte minst förra säsongen när Pecka sköt upp oss i division 1.
Hela vägen till Älta regnade det intensivt. Men väl framme så var det uppehåll. När det väl var dags för avspark så tittade solen fram. Det blev en match i härligt väder. Ett väder som till och med lockade några till bad. Men mer om detta senare.
Att Älta skulle ge allt och lite till i denna fight visste vi förstås. Seger var enda chansen för att få stanna kvar i division 1. Men sådana hänsyn tar förstås inte våra tjejer som för dagen var skrudade i det vita bortastället.
När Oskar frågade tjejerna om man ville spela med hög press blev svaret ett unisont jaaa! Bortblåst var den trötthet vi såg hos tjejerna förra veckan. Då handlade det mer om vilja än spelglädje. Men idag var spelglädjen tillbaka.
Att Älta gick för vinst såg man direkt när första attacken kom redan efter några sekunder. Den gången gick bollen utanför Andra försöket kommer ett par minuter senare men då är Carro där. Carros säsong har varit fantastisk. Hon är jämnheten själv i match efter match.
Det är en ganska trevlig första halvlek vi får se med två offensiva lag. Men kanske inte så många riktigt skarpa lägen. I mitten av halvleken har båda lagen sina bästa chanser. Angelica får till ett bra inlägg där både Madde och Emelie är nära att få in bollen. Några minuter senare kommer Älta in djupt i straffområdet men bollen går utanför.
Efter 35 minuter får vi en gratishörna. Målvakten har fångat bollen men tappar ut den över kortlinjen. Hörnor har ju inte varit vår starkaste gren den här säsongen. Men på senare tid har vi äntligen börjat få lite utdelning. Så blev det nu. Som vanligt är det Emelie som slår den och Hannah är framme och stöter in 1-0.
Det resultatet står sig fram till pausen. I omklädningsrummet är det hög volym och glatt humör. Då infinner sig den där känslan av att det här kommer tjejerna att fixa.
Älta har förstås inte givit upp. Och inledningen ger hemmalaget nytt hopp. Vi slarvar lite med ett bolltapp. Då slår Andréa Lyxell till och kvitterar till 1-1. Skall Älta ändå vända på det här?
Glädjen för hemmalaget varar i knappt fem minuter. Sedan slår Angelica ett fint inlägg till Linda som kliniskt avslutar. Vi har tagit tillbaka ledningen.
Nu tar Stuvsta över matchen ganska rejält. Men visst har Älta en del omställningar. Med 18 minuter spelade slår Madde till. Hon befinner sig utanför straffområdet till vänster och drar på ett härligt skott. Det sitter otagbart i krysset och vi leder med 3-1.
Målet är faktiskt en ren kopia på Emelies mål förra veckan. Men hon befann sig då till höger om straffområdet. Det passar ju bättre för en vänster dojja.
Nu var Madde glödhet och på en kvart grusar hon Ältas drömmar om fortsatt spel i division 1. I den 24:e minuten är det Elise och Jessica i skönt samspel som spelar fram Madde. Hon sätter 4-1.
I andra halvlekens 34:e fullbordar hon sitt hat-trick med ett skott straxt innanför straffområdeslinjen. Målvakten är på bollen men klarar inte att hålla den. Men något äkta hat-trick blev det inte för Andréa Lyxell hade dessemellan reducerat. Men med ledning 5-2 var matchen förstås vunnen.
Älta kämpade på bra så länge man orkade. Stuvstas trupp är bredare än motståndarna. Det innebär att bänken är ett vapen i en sådan här kamp. Pigga ben springer helt enkelt snabbare än trötta motsvarigheter.
Samtidigt kan man faktiskt tycka lite synd om sina motståndare. Det var förstås många tomma blickar på Älta IP. Tjejerna och ledarstaben har ju lagt ner minst samma energi som alla andra lag i serien. Men resultaten blev inte det man hoppats på.
Så ledde då kapten Elin det traditionsrika seger hurrandet. Ljudnivån var av den arten att några spelare höll sig för öronen för att skydda sina trumhinnor.
Vi hade under matchen SMS kontakt med Tun. Deras förlustmatch mot Snäckorna började en timme tidigare än vår match. Så vi vet att i Nyköping med omnejd hölls det många tummar för våra tjejer. Det blir förstås inte samma stöd nästa vecka när vi möter Tun hemma på Stuvsta IP
Ja, så var det då detta med att bada i slutet på september. Vår assisterande tränare Anton har ibland sina infall. Det var någon slags vadslagning att om tjejerna vann skulle han bada med kläderna på. Så det gjorde han, annars hade han förstås blivit ikastad. Det inspirerade ytterligare ett par av tjejerna att göra detsamma. Brr! Själv skruvade jag upp värmen i bilen ett par grader efter dessa tokerier…