Bortamötet mot Tun blev inte vad vi hoppats på. Och det berodde i varje fall inte på underskattning. För vi har vid två tidigare tillfällen gästat Enstaberga IP och nu blev det tredje gången vi fick åka hem tomhänta.
Ändå började matchen bra när Angelica snodde en boll och det blev kontringsläge för Sanna och Madde. Men den glädjen varade i ganska exakt tre minuter. Sedan tog Tun över matchen ganska totalt.
Man kan säga att Tun radade upp fina chanser. Då brukar det förstås bli mål och denna gång var inget undantag. Efter 19 minuter kommer ett andra inlägg efter hörna och hemmalaget leder med 1–0.
Minuten senare är det dags igen. Med en fin diagonal crossboll skapar Tun ett friläge fram till 2–0. Ett fint fotbollsmål skall vi tillägga.
Sista kvarten av den första halvleken jämnar vi ändå ut spelet. Angelica skjuter i burgaveln. Linda drar en volley utanför efter en av Madde och Mirres korthörnor. Linda hade ytterligare ett skott som går utanför.
Den andra halvleken är spelmässigt jämnare men inget av lagen skapar särskilt många målchanser. I den 77:e minuten får ändå Tun till 3–0. Det ser ut som en klassisk strumprullare. Bollen rullar från knät ner mot vristen och blir till en perfekt lobb över Amanda och in i mål. Ridå.
Sedan är det absolut inget fel på strumprullare. Stuvstas damer har en sådan i sin historiebok från 2010. Det var också i Nyköping men den gången på Folkungavallen. Vi som var där glömmer nog aldrig det målet mot Nyköping. Som nykomlingar i dåvarande division 2 säkrade vi nämligen seriesegern med just ett sådant mål.
Efter matchen fanns det många (bort)förklaringar till förlusten. Planen var för kort och ojämn. Gräset var också för långt. Ja, en och annan teori som kommer till innan besvikelsen lagt sig.
Förklaringen är förstås mycket enklare. Vi förlorade för att våra motståndare var bättre och gjorde målen. Grattis Tun!
Men i augusti blir det ett returmöte som vi ser fram emot. På en jämn fin konstgräsplan…
”Kollen” kommer i början på veckan för då hinner vi även med helgens matcher.