Söndagen bjöd på bortamöte mot Sollentuna. Vädret var härligt utan att vara så varmt att det behövdes någon paus för att dricka. Naturgräset var i perfekt skick. Man fick känslan av att någon trimmat mattan med nagelsax.
Bänken var den bästa vi fått använda någonsin. Bekväma mjuka fåtöljer att sitta i! Tankarna gick till Camp Nou och den där gången man stod på presidentens läktare och drack bubbel. Vilket låter märkvärdigare än vad det är. Det ingår nämligen i rundvandringen på denna arena.
Så långt var ju allt toppen. Men matchen blev för Stuvstas tjejer inte någon positiv upplevelse, och då uttrycker jag mig ganska försiktigt. På min klocka hade det gått 75 sekunder när hemmalaget tar ledningen. Och då hade man inte bara hunnit med avspark utan även en frispark.
Det kallas för chocköppning. Och inte blev det bättre av att Sollentuna fem minuter senare rinner igenom och gör 2-0. Det kunde stått 3-0 någon minut senare men den gången tar bollen i burgaveln.
Jag kan inte påminna mig att vi någonsin, under de femton år jag följt laget, släppt in ett så tidigt baklängesmål. Givetvis satte detta sin prägel på matchen. Det här är en situation som inte går att träna på. När det sen blir skeva passningar och till synes onödiga bolltapp så är det huvudet som inte hänger med.
Vi skapar inte mer än ett halvdussin chanser i den första halvleken men mer än ett par hörnor blev det inte. För Sollentuna var det förstås den motsatta effekten. Man spelade ut och radade upp fina målchanser. Efter en halvtimme kommer också välförtjänt 3-0. Det blir även 4-0 på halvlekens sista spark. Men från bänken är vi övertygade om att det var en klar
offside. Men som vanligt är det domaren som bestämmer och det hade givetvis ingen matchavgörande betydelse.
Den andra halvleken blev i varje fall jämnare än den första. Vårt spel blev mer normalt och Sollentuna var inte fullt lika anfallsglada som tidigare. Men till viss del kanske skenet bedrar. Matchen var avgjord och bägge lagen har ju matcher under veckan.
Vi fick i varje fall se fina inhopp från bänken. Rebecca och Sanna kom in direkt efter pausen. Några minuter senare kom också Josefin in då Angelica åkt på en smäll. Även Moa hann få speltid. Dessa inhopp tillhörde glädjeämnena i en match som vi får försöka glömma.
Vår nya chef var inte på plats, och det var väl lika bra, så laget leddes av Johan G. Och så gjorde då Jenny Dannberg comeback. Hon måste ha tjuvtränat under sitt uppehåll. Nu går rykten om att en annan veteran också är på väg tillbaka nämligen Pecka. Det kan behövas
när tre tjejer nu skall gå på college i USA.
Det finns bara en sak att göra efter den här käftsmällen. Bryta ihop och komma igen. För tjejerna i Stuvsta är alltid våra idoler.